Du och jag blir VI

Vet knappt ut eller in, jag fattar ingenting. Jag är fylld av begär, varje dag det tär.
Om du frågar mig om sanningen så tvekar jag. Jag hade nog torskat på det mesta
om jag inte hållt mig i skinnet för det kostar när du trollar med sinnet. Försöker 
mörka mitt sätt men det blir ofta fel, du kanske känner igen mitt problem. Det är då 
jag hatar mig själv, för jag är patetisk och egocentrisk. Totalförändrad men på skalet
identisk. Jag kommer springa in i väggen och bara ramla itu, innan jag fattar vad som
hänt, vilka broar jag bränt. Jag vet knappt vad som är bra med mig, men sanningen 
bakom ridån är nåt jag ibland ser. Jag ser allt svart på vitt, alltid missnöjd med nåt 
och grubblar över saker som jag nog aldrig förstått, deprimerad mellanåt, det jag bär
på är svårt. Lovar och inte håller, det som driver mig finns där. Jag gillar dom som 
delar mitt synsätt och flyger i min sfärd. Kanske tappat det helt, spelat för många spel,
målat in mig i ett hörn, fått en törn. Det är då jag hatar mig själv, och kommer på det,
för jag har ingen jävla aning om vafan jag håller på med.